Så uthärdar du kontorslandskapen

I många länder har det blivit allt vanligare med kontorslandskap istället för enskilda kontor och arbetsrum. Detta medför inte bara fördelar utan också en del nackdelar som buller, spring och störningar i arbetsmomenten. Dessa faktorer kan leda till sjukskrivningar om de pågår länge nog. Här får du dock några tips på hur du ska tänka och agera i ett kontorslandskap.

“Alla tillsammans” har mottot varit i många sammanhang och detta avser även arbetsmiljön. Tack vare rätt telefonilösning och ständig uppkoppling i kombination med arbete i kontorslandskap, med grannen bara en meter bort, tvingas allt fler till ett stressigare liv. Vad kan du då göra åt det om du är drabbad?

 

 

 

 

Behålla koncentrationsförmågan, hur?

Det har visat sig tydligt inom forskningen att kontorslandskap kan vara en stor bov i dramat när det gäller oförmågan till att bibehålla koncentrationen. Är du uppe i arbetet och blir avbruten, kan det ta drygt en halvtimme innan du kan återfå fokus igen. Ett enkelt tips är att använda öronproppar eller hörlurar för att slippa störande ljud men detta är bara en bråkdel av lösningen.

Flexibla kontorslösningar

Ett annat sätt som dock fodrar en lyhörd chef är att kontorslandskapen bygger till enskilda rum i närheten av de gemensamma arbetsytorna så att anställda kan dra sig tillbaka om de verkligen behöver en stund komma ifrån distraktionsmomenten. Det kan också vara fördelaktigt att då och då rent kreativitetsmässigt byta miljö. Flexibla kontorslösningar kommer mer och mer men kräver en del planering av den högre ledningen.

Utnyttja egentid i kontorslandskapen

Som anställd är det ofta bara att bita ihop och gilla läget, speciellt när man börjar på en ny arbetsplats. Jobbar du i ett kontorslandskap finns det dock vissa knep att använda dig av för att överleva i den ofta påtagliga stressen och ett stort knep är att ta vara på egentiden. Slopa äta varje dag lunchen med arbetskollegorna; ät själv eller ta en promenad till parken där du får vara ifred. En annan idé är att boka ensammöte på regelbunden basis, genom att avsätta ett par timmar. Det finns nämligen ingen regel som säger att ett möte måste innefatta flera personer.

Vikten av ergonomi under arbetstid

Vi spenderar en stor del av vår vakna tid på arbetet och därför är det inte svårt att förstå att det är väsentligt att skapa en så arbetsvänlig och ergonomisk arbetsplats som möjligt. Tyvärr har avsaknad av ergonomi bidragit till sjukskrivningar och/eller motivation att överhuvudtaget bege sig till jobbet.

För att få så bra ergonomiska förutsättningar som möjligt, så krävs det en lyhörd företagsledning som värnar om de anställdas komfort. Det fordras också att man som medarbetare står upp för sig själv och berättar om sina behov för en lyckad arbetsdag. Det finns många ergonomiska lösningar som du kan fundera över så att sjukskrivningarna inte faller på hög.

Hur kontorslandskap kan ge upphov till fysiska bekymmer

Många som säger att de har problem med rygg och leder m.m. på arbetet får ofta frågan om de utför tunga arbeten. Om svaret då blir att de faktiskt jobbar i kontorslandskap, så får de inte sällan en rynkande panna som reaktion. Och faktum är att det tidigare saknats många ergonomiska lösningar i kontorslandskap där alla staplas in utan närmare eftertanke. Den öppna planlösningen förbättrar kommunikationen, dock på bekostnad av noll avskildhet och rätten till att slippa störningar.

En lösning är att komplettera detta med enskilda samtalsrum, möteslokaler och telefonrum och även se över hur borden och stolarna är tillverkade. Många bör kunna ställa sig upp och arbeta när som helst under dagen, vilket leder till ökad blodcirkulation, samt kunna reglera stolen, skärmen och underarmsstöden. Även de akustiska lösningarna är mycket viktiga för att människor i kontorslandskap ska kunna arbeta ostört, då oljud är en stor bov i dramat. Tillräckligt med utrymme, fotplacering och avstånd mellan skärm och tangentbord är viktiga faktorer som ergonomikonsulter tar upp i sina föreläsningar.

Ny utveckling av kontorslandskap för att undvika sjukskrivning

De klassiska kontorslandskapen har nu börjat ersättas av flexkontor eller aktivitetsbaserade kontorslösningar. Att bestämma förhållningsregler med ledningen är av yttersta vikt samt villkor och krav för uppförande. Flexkontor innebär att ingen har en given plats utan sätter sig där det passar just för tillfället.

Tänk på att du som sitter i ett kontorslandskap alltid har rätten på din sida om något stör ditt dagliga arbeta och du bör ta upp det med din chef eller ditt skyddsombud om chefen inte lyssnar på dina önskemål.

Dålig arbetsmiljö kostar pengar

Att må bra på jobbet är inte självklart för alla, men det finns saker man kan göra för att öka välbefinnandet och trivseln på arbetet.

 

Det är mycket som kan öka trivseln och välbefinnandet på jobbet, det är allt från riktigt bra ljudabsorbenter till tydliga gränser mellan vad som är fritid och vad som är arbete.

 

Många blir sjukskrivna från sitt arbete

 

En stor del till varför många blir sjukskrivna på dagens arbetsmarknad är hög arbetsbelastning men även att många är uppkopplade dygnet runt genom sina smartphones och surfplattor. Idag behöver inte alla stämpla in och ut vid särskilda tider utan förutsättningar för arbetet har förändrats rätt så mycket.

 

Ökad trivsel med bra ledarskap

 

Att kunna jobba hemifrån är en fördel för många men det innebär också att vissa har svårare att koppla bort arbetet när man sedan ska vara ledig, det kan i slutändan leda till sämre psykisk hälsa. I Svenska Dagbladet går det att läsa om hur det allra viktigaste är att det finns ett moget ledarskap i form av chefer som har god kommunikation och visar på vikten av balans mellan ansträngning och belöning. Fler medarbetare är inte alltid lösningen, ibland behöver en större, organisatorisk förändring för att skapa en bättre arbetsmiljö.

 

I Dagens Nyheter går det att läsa om hur dålig arbetsmiljö kostar flera miljarder kronor varje år enligt en internationell kartläggning. Det är närmare bestämt hela 4 procent av BNP och alltså alldeles för mycket. Det är även högre än medelvärdet i EU, som ligger på 3,3 procent av BNP. Att Sverige har ett högre tal kan förklaras med bättre rapportering för arbetsrelaterade sjukdomar, menar utredare. Vad står då för huvuddelen av kostnaderna? Arbetsrelaterad cancer kostar dessvärre en hel del, samtidigt som det är en förfärlig följd av ett långt arbetsliv. Andra vanliga sjukdomar som rapporteras in och kostar staten pengar är belastningsskador och pykosociala faktorer som påverkar den mentala hälsan. Förlusten av arbetade år leder till lägre produktion och det leder i slutändan till kostnader. Läs mer om detta i artikeln som nämns ovan.

 

Några som riskerar böter för dåliga arbetsmiljö går det att läsa om här.